Svensk ordbok 2009, webbversion
lingua franca
[liŋ´(g)va fraŋ`kael.liŋ´(g)va fraŋ´ka]
substantiv,
ingen böjning
●blandspråk som är fattbart för alla språkbrukare
i område där flera språk förekommer
språkvet.(på) lingua francasedan 1885av ita. lingua franca med samma betydelse, eg. ’frankiskt språk’